vi som skrattade nyss
andreas strömlund, vart ska jag börja?
jag hör dig fortfarande viska i mitt öra?
jag känner dina andetag och det känns verkligen som om du sitter här med mig? du gör det eller hur.. du försöker säga åt mig som du alltid säger, snälla var inte ledsen.. jag önskar att jag hann höra ditt rop på hjälp, att jag hade hunnit göra något.. varför satt du dig i bilen älskade du.. du vet att det finns så mycket mer kvar att leva för..
Det gör så fruktanvärt ont..jag vill bara skrika och slå!!
du har alltid funnits vid min sida delat varje känsla och minut.. du var alldeles intill vart jag än gick, alltid där för att stötta och sprida din glädje!!jag älskar din dumma humor, som egentligen bara du skrattar åt.och jag älskar ditt prat om bilar när du såg att jag inte var intresserad när du ändå fortsatte och fortsastte prata för att dryga.. jag älskar hur du biter på dina lortiga händer när du är nervös och när du inte kunna kolla mig rakt i ögonen utan att få svett attacker, kära du!
dagarna dom kommer att gå och jag vill inte acceptera att du inte finns där när jag vänder mig om.. vill att allt ska vara som det en gång var.. att all smärta och allt som tynger mig bara försvann.. idag har hjärtat svikit mig, i varje rörelse har det bara slagit hårdare och hårdare, som att denna dag inte ska passera.. jag har suttit och nypit mig i armen för många gånger, är det verkligen ingen mardröm gubben? kommer du inte att pussa mig på pannan varje gång jag är sur, eller varje gång jag ska sova? är du verkligen på ett annat ställe än vad jag fortfarande befinner mig på ?
jag har suttit vid dator skärmen allt för länge bara stirrat på alla kort på dig och mig och alla dina kära vänner.. andreas du har lämnat ett sånt stort tomrum efter dig för så många människor.. det tomrummet kommer aldrig gå att fylla !! det kommer alltid finnas kvar, och jag lovar dig andreas jag kommer aldrig glömma eller förtränga någonting med dig!!! det har jag alltid sagt till dig.. och du till mig!! " jag hatar att vara utan dig"!!du var mer än bara en hjärtevän du var en vän förlivet.. all värme du gav är förevigt borta nu, eller jag vet att du alltid kommer sprida värme runt mig
minns att du alltid berättade för mig att du tyckte jag såg lika finb ut, med det där skiten"smink" eller utan den trots att ja skämdes över hur ja såg ut utan!
jämt som du har funnits vid min sida andreas, har jag alltid uppskattat din närvaro, har alltid mått som bäst när du var intill mig.. så ärligt talat, idag finns det inte speciellt mycket kvar som jag uppskattar och inte mycket som får mig att må bra.. för det är alltid något som saknas och det kommer alltid vara du andreas!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
har så mycket jag ångrar att jag inte hann och säga, jag ångrar att jag inte försökte ringa dig flera gånger igår, jag ångrar att jag inte sprang till dig och tog dig i mina armar, jag ångrar mitt sista samtal till dig och jag ångrar att jag gjorde som jag gjorde.. jag skulle inte ha gett upp, skulle ha kämpat för dig.. som du kämpade för mig :'(
saknar dig andreas!!
smärtan den har krypt in allt längre in i mig
försöker verkligen hålla hoppet uppe men det är såå svårt för en sån stor del av mig är borta, om du bara visste hur mkt du betyde för mig för ALLA, och hur svag jag är utan dig..
ANDREAS, saknar att se dig, saknar att krama dig, saknar att höra dig, saknar ditt leende, saknar till och med när du var sur, saknar dig i mitt liv så mkyc et att hjärtat slår i otakt..
kan du bara komma tillbaka?
ALLA saknar dig...
jag kom ihåg att du pratade med mig för bara någon vecka sedan och frågade; natta har du aldrig funderat på när man dör? om vilka som bryr sig? vilka som kommer på begravningen..:''( Andreas idag på minnesstunden såg jag så många fina människor som kom just för din skull, för att dom älskade dig, och för att du betydde olika för varje person i denna kyrka!! du har åstrakommit så mycket på den korta tiden du fick leva, du har satt spår i så många hjärtan och det försvinner aldrig..
"natta sluta skriv noveller!! jag hörde dig andreas"
bäst att sluta..
910306-100124, från början till slut!
andreas strömlund, tack för allt..
ett tack som är försent!
