när kärleken föds.

Godmorgon, ellergod middag..
har nyss vaknat, vaknade först vid 9, tänkte att jag skulle ta en sovmorgon idag för det är jag värd..
så nu ligger jag här i sängen, helt kraftlös igen..
orkar inte göra någonting, ligger och lyssnar på musik..
jag tänker så mycket hela tiden...
på hur det skulle varit om andreas var kvar hos oss?
det är en sjuk konstigt tankte som jag önskar jag aldrig hade behövt tänka..
det var ju meningen att han skulle vara med mig nu, och hjälpa mig framåt med allt..
det är så orättvist!!
ensamt,plågsamt och väldigt väldigt kraftlöst!!
idag funderar jag på att åka till hudik och umgås mednågra kära vänner..
men jag vet inte om jag har ork att sitta i bilen, nu när jag har såna här tankar?
tänk om jag får världens chock när jag kör !
vi får se.. det är skönt att komma ut och gra något..
skulle aldrig kunna sitta inne och bara glo i taket, då hade saker och ting inte gått att
ta sig igenom! det är svårt nog!

vi träffades liksom på chans
på nått sätt ramlade vi in i varandra..
tänk att något jag alltid trott skulle vara så svårt fast så lätt?
vi träffades liksom på chans, två katter i skydd i från regnet någonstans.
och aldrig har kärlek drabbat mig så
och jag vet jag är hopplöst svår ibland..
men aldrig aldrig att jag tänker låta något dumt hända dig, jag håller dig hårt
tätt intill genom regn och blåst och alltid alltid att jag, kommer vaka över dig.
genom mörkret jag leder dig, du finns i varje steg jag tag..
så jag behöver aldrig mer vara rädd
ingen ser och ingen vet hur du lyser och hur du fångar upp min skugga när jag är svag
och hur jag älskar att vakna upp med dig..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0