en månad sedan.

inatt, andreas är det en månad sen du lämnade oss en en evig saknad.
en sån stor saknad jag aldrig kunnat föreställa mig..
att kunna vrida tillbaka tiden är något jag alltid ha velat gjort, och
jag vill absolut vrida tillbaka den en månad nu.-.
jag vill har dig här, och skulle göra vad som helst för att få höra din röst
eller ditt skratt en gång till.. en sista gång!
det svider i mitt hjärta av saknad, och jag har en oro i magen som skriker..
jag kommer aldrig förstå vad som har hänt, och jag kommer aldrig säga FARVÄL.
för att säga farväl menas att jag lämnar dig föralltid och det gör jag inte.
aldrig. jag säger bara hejdå så länge..
och du vet lilla gubben, att du är så älskad.
lika älskad nu som förr,
jag förstår inte att du tog det sista steget utför..
det är inte meningen att det skulle bli såhär.
snälla..
jag drömde inatt, att allt var fejk..
du var inte borta? du hade gömt dig..
för att kolla vilka som brydde sig om du gick bort.
knasig som du är!!
sen efter din begravning så kom du fram, hemma hos mig.
och allting var som vanligt men jag fick bara ha dig för mig själv.
för du vela inte umgås med några andra!
önskar allting inte var en dröm just då..
att du fanns här!!
för exakt en månad sen inatt/morse
fick jag det värsta sms jag någonsin har kunnat föreställa mig..
från din mamma, hon sa att någonting tråkigt hade hänt och att jag skulle ringa henne.
jag ringde upp, och hon frågade om jag var ensam, jag svarade ja.
hon frågade om jag satt ner, jag sa ja, lite fundersamt, sen sa hon
är det säkert att du sitter ner? ja var mitt svar återigen..
sen kom det jag aldrig vela höra; andreas omkom inatt.
ANDREEEEEEEEEEEEAS!!!
en sån smärta, ett sånt krossat hjärta, så många krossade drömmar.
men jag ska leva upp till dina drömmar,
jag ska leva upp till dig.
som du hade velat!
älskar dig!
910306-100124 vila i frid!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0