nathalie, 20 år och ensamstående mamma <3

begravning

idag var det den jobbigaste dagen i mitt liv.

jag kan inte förstå att det var du som låg i den där kistan.

det är inte rättvist!!!!!!!!!!!!!! :'(

jag vela inte släppa min hand på kistan, jag kände din energi.

det var så sjukt jobbigt att se alla dina vänner och din familj andreas :'(

du kommer nog aldrig förstå hur jobbigt det är..

jag kommer aldrig få höra din röst igen..

jag visste inte hur jag skulle hantera att gå upp

till kistan och ta ett sista  FARVÄL?!

NEJ!! jag vela skrika, och stoppa hela begravningen..

det får inte vara du.

älskade älskade älskade!!!!!!!!!

den var så jättefin andreas, och jag vet att du hade varit så glad

att din begravning vart som du hade velat..

önskar det inte var du bara, att du satt brevid mig och delade min

sorg. men jag kände att du lag din hand på min axel.

och att du var med mig genom hela begravningen..

när klockorna började ringa, då bröt allting ut som jag

har hållt inne.. älskade finaste.

dagarna bara går och nu kommer det alltid

att förbli ett tomrum i mitt hjärta.

ett tomrum som jag alltid kan vara stolt över,

men ändå som kommer vara så JÄKLA saknad och det

är det som gör så jäkla ont!!

livet är så ORÄTTVIST!!

jag orkar inte sitta här mer, vela bara berätta för dig att

den var så fin, precis som du..

jag har sovit hela bilresan hem, och sedan vidare när jag kom hem..

så många som ringer och frågar om jag ska med ut, för det är melodifestivalen.

men nej. jag vill vara med dig idag älskling.

mysa på soffan och bara tänka, prata och känna..

för evigt älskad och för evigt saknad.

/ din natta

det är helt ofattbart,jag förstår verkligen inte att han låg där, allt gjorde så ont,hjärtat gjorde ont, att se dig och alla anhöriga, även sina egna vänner,allt brast ut,tårarna bara rann, man vela bara ut och få luft, men man vill ju för hans skull sitta där och minnas, men det är så hemskt, jag förstår inte att du orka, men jag är så glad att du har mod till att orka, du är verkligen stark, jag känner dig inte, men jag önska jag gjorde, för jag vet att du behöver ett enormt stöd nu för att orka. Du har säkert vänner som stöttar dig, men jag finns extra om du känner att du behöver prata eller skriva av dej, vela bara att du skulle veta det, han kommer alltid kolla ner på dig, försök leva för han, det löser inge problem att må dåligt, men låt tårarna rinna, det läre dem få göra, det kan vara skönt ibland, ha de så bra gumman! adda gärna min msn om du vill/orkar: [email protected]