nathalie, 20 år och ensamstående mamma <3

godmorgon då !! :)
just nu ligger jag i sängen och funderar, jaag har nyss väckt alex och skickat iväg han till skolan..
jag är duktig!
jag tänker på så mycket saker hela tiden,
det är kaos i mitt huvud,
och du är inte bortglömd andreas!

alla ser mig som en glad person, en som skrattar bort allt..
och dom som känner mig, vet att på insidan skriker jag och gråter..
ibland är det skönt att ha ett skal,men min kurator säger
att jag inte ska skjuta upp allt, utan låta det komma när det ska komma
annars kommer jag få allting på engång,
vilket hon inte tror jag orkar med!
jag tar dagen som den kommer och lever för andreas!

kan ni tänka er in i min situation ? egentligen..
det är så svårt,
tänk att du träffat en kille, börjar umgås med han JÄTTEmycket..
blir kär, och allting är så underbart...
tillslut så ringer din telefon på morgonen,  och det är hans mamma..
som säger; hej nathalie, det har hänt en hemsk sak, sitter du ner?
är du ensam? lovar du att du sitter ner ?
sen så berättar hon att din kärlek har avlidit samma natt..
UTAN VARNING?! inte ett minsta lilla telefonsamtal av honom, inte ett sms..
varför? tänk er in.
för jag orkar inte mer..
dom där orden ekar i mitt huvud varje morgon varje kväll!!





hej älskling, jag vill börja med att säga tack
du är mitt ljus över dagen du är mitt lugn varje natt, du är min livsglädje
du är min medecin, du är min och jag är din du är mitt fucking liv.
du är en ängel, ena halvan av min kropp,
du är den bästa tjejen jag någonsin kunnat fått.
du är den jag alltid önskat att jag har haft.
du är min styrka att överleva du är min inre kraft.
du är natta, och jag är bara andreas
att jag någonsin skulle få dig på fall var något jag inte trodde..
hoppas att du känner som jag, att vara vänner var bra
men tillsammans är underbart.
om du bara är en dröm låt mig få sova då
för jag tror att det är det bästa för oss båda två.
om jag skulle dö är du rosen på min kista,'
skulle hålla den vid liv, aldrig låta den vissna.
du är det bästa jag har, snälla lämna inte mig. snälla stanna kvar!
du finns när jag behöver dig, älksling kom och lägg dig här brevid mig
jag är jävligt glad för du är tryggheten jag bär på.
att jag aldrig lämnar dig är något jag svär på , man ska aldrig säga aldrig
men jag kommer stanna med dig, och om du skulle falla lovar jag att jag bär dig
jag skulle aldrig någonsin släppa tagaet,jag skulle bära dig tills dagen den kommer
då jag dör. även om jag bryter fötterna så bär jag dig fram.
för om man tänker efter så är kärleken kall..
jag ber om ursäkt om du tycker att jag hackar på dig ibland.jag lovar
i migg hjärta står det massa lågor i brand..
och det är lågorna som brinner för det du ger.
du tror du vet vad jag känner men jag känner så mycket mer.
du kanske tror att jag smörar, men jag lovar det är sant.
utan dig brevid mig baby tappar jag min balans.
du är glöden som brinner du är allt som jag ber om,
våra barn ska bli till sanning, jag längtar tills jag får se dom..

när någonting händer och det känns så kallt

det ända man ser är mörkrets fall..

jag försöker se upp till himlen nu,

men jag kan inte se dig något mer..

och ingen kan någonsin ta din plats i mitt liv

och vad ska jag göra utan dig?

jag gråter ofta, och vad ska jag göra utan dig??

alla minnen när du såg i mina ögon, och inget får dig tillbaka nu..

när allting var som svårast för dig, sa du adjö och lämna oss kvar:'(

mina tårar faller för min saknad är så stark

så mycket som du hade men nu är det över

ännu ser jag dina tårar

ännu hör jag din röst

jag kommer ihåg ditt leende

jag kommer aldrig lämna dig!!!

jag gråter ofta, vad ska jag göra utan dig???

inget kan få dig tillbaka nu,

nej inget kan få dig tillbaka nu:'(

det absolut värsta som i mitt liv just nu är nätterna, när jag ligger där helt ensam och saknar din värme. saknar din närhet.
jag vill ligga på ditt bröst, och höra dina andetag..dina lugna fina andetag. höra ditt hjärta slå.
och viska lite tyst i ditt öra när du håller på somnar " jag älskar dig ". och sedan pussa dig i pannan.
 ligger där ensam helt livrädd att jag aldrig mer kommer få göra det.
vart jag än kollar så ser jag bara bilder på dig, och när jag stänger ögonen så är du fortfarande kvar, och det värker.

hela kroppen värker, och jag vill bara skrika. men jag vet att det inte hjälper.
jag vill att du ska ligga där bredvid mig och hålla om mig, så som förut.
varenda natt tänker jag på allt vi har upplevt, på allt vi har gjort.
allt det fina vi har gjort, och alla stunder. det är inte mycket, men tillräckligt för mig för att vara lycklig.
& även dom stunder som vi har varit deppig, och bara legat bredvid varandra, och jag har legat och gråtit i din famn.
jag ligger och vrider och vänder och vad jag än gör så dyker du upp i huvet.
jag drömmer om dig, om dig . åh det gör så jävla ont att sedan vakna upp.
.. att vakna upp och veta att det bara var en förbannad dröm
önskar vi kunde byta kropp för en dag, så skulle du få känna hur jag känner det.

du skulle få känna hur ont det gör, du skulle känna hur det känns att längta efter någon. en längtan som du aldrig har känt förut. en längtan som gör ont.
du skulle få känna hur det känns att sitta instängd på ditt rum, ihopkrypen i sängen..
och att du ligger med alla tankar i huvet. tårarna tar  aldrig slut. samma visa vareviga dag.
du skulle få känna  hur det känns att vakna mitt i nätterna alldeles kallsvettig, gråten sitter i halsen och dina ögon är alldeles blöta.
hur du känner på dagarna att du är hungrig men så fort du tänker på mat så vill du spy, och när du väl äter liite grann så mår du illa.
hur du sitter med bankande huvudvärk hela dagarna, hur du känner ensamheten värker i din kropp.
du känner dig rastlös, men du vill ändå bara lägga dig ner och sova, sova i evighet. kanske aldrig mer vakna.
du känner ingen ork till att träffa några vänner, du har ingen lust att göra något. förutom att gräva ner dig själv.
du bara sitter och kollar rätt in i en vägg och funderar..
så fort du slår upp en bild på din kärlek så börjar du gråta, och du får inte stopp på det.
ur du sitter och kollar igenom alla bilder på din kärlek om och om igen hela dagarna.
du sitter vid datorn, kollar igenom allt som har med dig att göra.
du håller i din mobil, så fort du öppnar den ser du din bakrundsbild, där finns din kärlek. hur du stirrar på bilden i flera sekunder, tillslut slutar din hjärna att fungera, ditt hjärta slår fort & tårarna kommer.så fort du hör en låt som dom sjunger något speciellt i, så börjar dina tårar att rinna. och dom tar aldrig slut.
hur ont det gör att verkligen sakna. längta. hoppas. drömma.
& gå vidare.
hur det känns när exakt alla frågar hur man mår, & varför man är ledsen...hur svårt det är, och hur önt det gör, när man inte har något svar.
och du bara börjar gråta när folk nämner din kärlkeks namn.

så fort du ser din kärleks namn någonstans, var som helst..så börjar det svartna för ögonen lite, och då kommer alla tankar tillbaka.
på dagarna, du vet inte vart du ska ta vägen, du vill gå och lägga dig, men samtidigt vet du att allt bara blir värre så fort du lägger dig.
istället tänker du att du ska gå ut, men allt blir bara värre ändå.
om du går ut tänker du att du ska gå så långt benen bär, men du orkar inte. du orkar ingenting. verkligen ingen ork i kroppen alls.
du tänker att du ska gå ut och vara med vänner. skratta och ha det roligt... men det går inte?
du känner ingen glädje, du kan inte skratta. inte ens få ett leende på läpparna.
du skulle få känna på hur det känns att inte kunna vara glad tillsammans med sina vänner.
kanske att du skulle kunna skratta på utsidan, men inombords känner du hur allt hugger, och det gör så jävla ont.
och efter varenda dag som går, när vi inte pratar..så känner du hur hjärtat faller, bit för bit.
..och när alla bitarna är borta, så är det slut. då finns det inget kvar.
du känner att för varje dag som går, blir du bara svagare & svagare.
du blir bara räddare och räddare.
det känns som allt & alla bara försvinner mer och mer.
du sitter hemma, livrädd. livrädd för dig själv. livrädd för att leva.
du orkar absolut ingenting.
för det är exakt så jag lever.
du skulle få känna hur det känns, när ens syre bara försvinner allt mer & mer.
för det är vad du är. mitt syre. mitt allt. min luft som jag andas